Igår var jag ledig. Så jag pinnande iväg till blomsteraffären, köpte en snötörel (visst är de magiska?), en sommarljus (blir helt svag i knäna bara jag ser den) och tre violer, mörkt mörkt blåblila i färgen med en gul dutt i mitten. Åh, vad bra det blev! Inte för formellt, utan sommarängskänsla, det vildvuxna skira och spretiga med den friska, gröna färgen som bara finns uppe hos oss i norr. Sedan planterade jag om salladen (en ren chansning, får se hur det går), städade bort det sista och ställde bordet med marmorskiveimitationen längs långsidan och fyllde på med mina pelargoner, som längtar ut. Nu är det bara insynsskyddet kvar, och jag älskar det redan!
Måste också skriva lite om trädgårdslandet. Jag skrev att jag skulle vara nöjd om hälften kom upp. Det som kom upp var: potatisen, ärtorna och rädisorna. Hälften alltså. Men jag ger mig inte, så igår planterade jag fem rejäla tomatplantor, resten av bönorna och en omgång mangold till. Så nu finns det chans till hundra procent igen. Oavsett är jag så stolt över mig själv, jag ägnade hela förra säsongen åt att jordförbättra och lade på massor hushållskompost i våras. Och från att kunna stå på spaden utan att den sjunker ner en millimeter i jorden och fått tjockaste resultat på lertestet, så kan jag nu gräva djupt utan större ansträngning, jorden är jättefin och det kryllar av maskar. Vi får se vad det kan leda till för skörd!
2 kommentarer:
låter härligt :) kämpa på med jord och plantering, du verkar må bra av det :)
Jo, det gör jag! :)
Skicka en kommentar