Åh, det bara spritter i mig! Var nyss ute på promenad för att spana efter tecken på vår, så jag gick till en plats nära oss som förra året hade de första vitsipporna. Det första jag upptäckte var lite gräs och maskrosblad, som jag nästan hänfört gick ner på knä för. Jag plockade bladen ett och ett och blev helt varm av lycka inombords, det till och med luktade gräs!
Sedan gick jag in i skogen och se, jag såg massor med små blad till vitsippor som stack upp. Nöjd med det styrde jag kosan hemåt. Men det var inte slut med bladen, jag upptäckte knoppar på tre olika ställen jag gick förbi, om en vecka är de nog redo att slå ut. Och visst längtar jag efter det, men att spana och vänta är glädjefyllt det också.
Nu ligger jag här och ler lite småfånigt, dessutom är jag nog rankad som världens bästa matte just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar